Jag är kär i våra minnen

Igår äventyrade vi i allra högsta grad - inte minst vår ekonomi. Fotbollsmatch på Heden med topplaget, självaste Anders Svensson stod bredvid och tittade på när mina vänner kämpade med sina järnviljor. Lisa och jag åt kvällsmat innan vi åkte hem. Hon hade fotbollskläder, var svettig och skämdes. Jag tyckte hon var i sitt esse.

Idag har jag cyklat jättelångt. Jag valde alldeles fel tid på dygnet, nämligen den då solen står högst. Dessutom hade jag en tjock tröja och kände hur min annars mjölkvita ansiktsfärg skiftade i rött. Jag fryser ju jämt i vanliga fall och är verkligen ingen såndär som slänger av mig alla kläder för att solen skiner. Men jag kanske borde vara en såndär.

Jag brukar titta på fotboll en gång om året kanske. Nu har jag gjort det två kvällar i rad. Live, alltså. Igår var det kul eftersom mina kära amigos spelade, men generellt vad gällande fotboll känner jag mig inte direkt på hemmaplan. Jag var med Nicky och Sofia idag iallafall, vi körde vilse i Gällstad. Det kan vara årets bedrift? Eller bara lite fail. Vi åt världens kladdigaste kladdkaka också, prisar den.

Imorgon blir nog en etthundra procent härlig dag. Jag känner det på mig.

(Playerglasögon)                                                                        (Här blåser vi stora fina bubblor)