Onsdag och Torsdag med stort T
I torsdags vaknade jag bredvid delar av torsdagsklubben med ett leende på läpparna. Vi åt en stor frukost och begav oss sedan till Punta Umbría för att fånga lite soltimmar. Jag fattar inte vad som har hänt med vädret, de senaste dagarna har det bara blivit varmare och varmare. Över 30 grader i oktober har ni allt inte i Sverige! På kvällen gick vi en sväng till Casa Bonita och fortsatte sedan mot slutdestinationen; Sebastians födelsedagsfest. Han hade bjudit ungefär 20 personer (inklusive oss då) och jag tror att det uppskattningsvis kom 70 gäster. Det var en galen 90-tals fest. Innan grannen ringde polisen gick vi vidare mot Moulin Rouge där det var arabisk afton, men jag saknade alla magdansöser och all arabisk musik! Ungefär alla Erasmusstudenter skapade en härlig stämning utanför baren istället, vi iakttog folk, pratade komplexa händelser och om tänder som blivit fastsydda i läppar. Det var en rolig kväll förutom avslutningen;
Ungefär tre spanska män runt 40 år följde efter mig hela kvällen även fast jag bad dem att vara snälla och lämna mig ifred. Hur kan vissa människor vara så dumma i huvudet? Den ena försökte ta på mig, komma nära och tog fram mobilen flera gånger för att ta kort på mig. Det var ju lite synd för honom, för jag slet tag i telefonen och kastade den i marken så den gick sönder. Men det kunde han gott ha. I slutet fick jag springa ut ur klubben - han sprang efter och jag skrek snääälla lämna mig i fred och grinade. Som tur var satt Sebastian och Katrin utanför och jag fick lite hjälp. Det kunde blivit världens fight, gubbarna skrek att jag var en hora och Sebastian och Katrin var så arga att jag var riktigt imponerad av att de behöll förståndet där.
Nåväl, detta var inte allt. Holly hade såklart hittat en liten man, Hanna mådde svindåligt och hennes vänner åkte hem med henne. Linus-Ida, jag och Holly skulle tillslut gå hem. Jaha, var är Lisa och Janne då?, tänkte vi. Inte på Moulin Rouge iallafall. Vi hade nämligen bara en nyckel, den hade det lilla paret tagit. Okej tänkte vi, bara tt plinga på eftersom vår ringklocka låter högre än det högsta brandlarm. Men icke sa nicke, vi ringde på oavbrutet i ungefär 30 minuter utan att någon öppnade. Båda två var alltså stendeckade. Efter att ha försökt göra inbrott i vår egen lägenhet insåg vi att det enda alternativet var att springa till Fama och 1, försöka hitta Fredde och en till nyckel, 2, stanna ute tills klubben stänger, dvs klockan 8.00. Som tur var hittade vi Fredde efter två timmar och vi kunde somna i säkert förvar!
Blågult skimmer i Spanien
Igår träffades Portugalgänget här hemma i Swedish Guesthouse och bytte bilder. Vi lagade tysk mat i mängder och när alla gått satt jag och Janne och skrattade i någon slags sömndvala medan vi tittade på allas bilder.
Det här har hänt sedan igår;
1. Kurserna har ändrats IGEN och jag är så fruktansvärt trött på att man inte kan få sitt schema klart!
2. Anton kommer hit i november! <3
3. Förstås, idag får vi nordligt besök! HOLLY OCH LINUS-IDA entrar Swedish Guesthouse! Vi städar och jag har lagt fram handdukar, precis som i ett guesthouse. Varför hälsar inte fler personer på?
Jag älskar de har bilderna! Överst har jag just tappat hela min bikini och vågorna har tagit med sig den någonstans. Nederst kan man inte riktigt se hur höga vågorna var, men nån av oss har hamnat i vågens inferno så att säga, det kommer göra ont...
Portugal i mitt hjärta
Tack härliga vänner
Hemma bra men borta bäst
Hola hola buenos días! Hur mår ni? Jag sitter i soffan och försöker skjuta mina aggressioner åt sidan. Som vanligt är det Fredde som spökar, han har haft världens fest här hemma medan vi varit borta fast vi verkligen bad honom att inte ha världens röj, varit hemma hela dagen idag - inte städat - inte handlat. Usch, jag förstår alla föräldrar som ber sina barn hjälpa till men blir besvikna gång på gång. Jag känner mig som FREDDES MAMMA! Inte okej. Dessutom frågade han nyss följande;
Fredde: When are we eating tonight?
Lisa: (på svenska) äta?! Ät när FAN du VILL!
Vet ni, vi har haft världens underbaraste weekend. Jag har aldrig känt mig så avslappnad i hela mitt liv. Inte en enda gång på tre dagar brydde jag mig om vad klockan var, inte en enda tid att passa, inga uppgifter i kurserna. Vi bara var!
Vi träffades på tågstationen klockan 09 i fredags där problem nummer 1 uppenbarades; vi fick betala dubbla priset för våra hyra bilar eftersom vi är under 25. Janne fyller 25 nästa vecka. Surt med tanke på att vi bokade på internet och där stod det inget om ålder. Vi tänkte att vi skulle visa personalen vår bokning, men då till problem nummer 2; de hade inget internet. Eh, okej? Vilken tågstation har inte internet? Vilket företag har inte internet? Vilken skandal. Hur som helst fick vi våra bilar. Då kom vi på att det saknades en person. Problem nummer 3; har ingen ringt Trish? Okej, vi ringer Trish... hon trodde vi skulle åka nästa fredag. Som tur var är hon lagt åt det spontana hållet och hon hängde med. Vi åkte hem till Swedish Guesthouse för att hämta henne. Problem nummer 4; bilen startar inte. Vi började fundera över om ödet ville att vi skulle stanna hemma... Nåväl, bilen startade och problem nummer 5; det första Janne gör är att köra in på en enkelriktad gata.
Vilken novell detta blir! Hur som helst, vi kom fram till Armacao de Pêra - paradiset. Vi hade två enorma lägenheter och jättenära till havet. Vi badade i små laguner med kristallklart blågrönt vatten de två första dagarna. Underbart. Lagade mat tillsammans på kvällarna, satt uppe länge och pratade traditioner och musik. Igår innan det var dags att lämna vackra Portugal åkte vi till en typisk Algarvestrand där vågorna var helt galna. De högsta var nära 4 meter och fullkomligt livsfarliga. Jag trodde att jag skulle drunkna två gånger, men det slutade bara med ett skadat knä, tappat örhänge, tappad bikini, skadad höft och en skadad fot.
ÅH jag höll på att glömma! När vi åkte från stranden stannde vi till vid en sand fiesta, det var 15.000 kvm SAND! Ett sandland med fantastiska skuplturer, stämningsfull musik, häftig ljussättning. Det var alltså otroligt skickliga konstnärer som hade skulpterat olika figurer under temat evolution science. Det var jättehäftigt att se. När myggorna började bitas och månen stod hög åkte vi till Faro och åt Italiensk middag innan vi återvände hem till kära Spanien.
Torsdagspost
Jag: Which state are you from?
Glaze: Do you know who Elvis Presley was? I'm from his hometown. (Borde man veta vem Elvis var?!....)
Jag: So how many americans are you here?
Glaze: We're four guys and two niggers
Jag: Excuse me?
Glaze: Oh, I mean, four white persons and two black persons
Jag: ... Or I don't know, six persons maybe?
Glaze: Yeah, well two of them are black
Idag hände (och kommer hända) två roliga saker;
1. Jag fick brev från Sverige! Ray skickade världens godaste tuggummin, vilken snäll kille!
2. Efter spanskan ikväll, klockan 19.00 går vi till bästetapasbaren där det vankas tapas-ätar-tävling mellan Lisa och Fredde. Det kan bli sjukt spännande, Fredde trodde inte att Lisa kunde äta Tapas för 6€- HAHA! JAG kan äta Tapas för 6€!
Imorgon på kvisten (morgonkvisten låter bättre..) åker vi till Portugal och kommer hem på söndag, det ska bli kul!
El viernes, vamos a Portugal!
Igår efter skolan gjorde vi inget. Inget! För andra gången sedan vi kom hit, det kändes konstigt. Vi åt hummusmackor i sängen och tittade på 17 again. För att inte vara ett Zac Efron fan måste jag säga att den är rolig. Idag hade vi Erasmusceremony som var helt onödig, det enda roliga var att Janne blev intervjuad av spansk tv. Efteråt sprang vi runt som yra höns och försökte styra upp våra kurser. Nu tror jag att det fungerar bra. Vi hade spanska ikväll på La Merced - nu planerar vi Portugal - snart ska vi på födelsedagsfest i hamnen!
Milstolpe i Cádiz
Vi hade krångel med att förboka hostel så vi fick springa runt i Cádiz och leta. Fredde vägrade betala för sovplats (?) och bjöd därmed in sig själv till någon belgisk erasmusstudent. Vi skämdes lite å hans vägnar. Melody sov hos Simone medan Lisa, Janne och jag letade vidare. Efter några timmar hittade vi ett bra hostel. Det kan ha varit världens roligaste hostel också, för den delen. Hela situationen var så oplanerad - hur tänkte vi?! Lisa och jag hade packat med det viktigaste, medan Janne inte hade pengar, ingen legitimation - ingenting. Receptionisten trodde nog att vi hade rymt från nån anstalt. Nåväl, vi fick rummet och medan receptionisten (som var exakt som Alejandro, vilket vi fick ungefär 10000 goda skratt åt) fyllde i alla dokument petade Lisa på mig, pekade på en skylt och sa "sådär kan man faktiskt inte säga" Vi tittade på varandra och började skratta. Janne också. Vi skrattade som små tjejer som ska ha redovisning inför klassen och får fnissanfall. Receptionisten tittade urskuldrande på oss, ryckte på axlarna, skrattade nervöst och sa "we used google translate"...... TITTA!
Jag tycker synd om dem... Hur som helst, vi var fortfarande svinhungriga efter den misslyckade måltiden, så vi gick till vad vi trodde var en ganska fin bar. Jag var bara sugen på en enda sak, patatas fritas, och beställde därför en spansk omelett, tortilla. Fick ju världens äckligaste måltid nummer två. Vad är problemet med maten i Cádiz? Det var så äckligt att det inte ens gick att äta upp. Vi skrattade lite åt vår misär och gick vidare. Senare på kvällen satt vi i Simones lägenhet innan vi gick på en erasmusfest. Vad annorlunda alla erasmusstudenter var i Cádiz, jag är glad att jag pluggar här även fast Huelva inte är en lika fin stad. Kvällen avslutades med efterlängtade patatas fritas på en bar bredvid vårt hostel.
Söndagen var fin, underbart väder och inte riktigt lika äcklig mat. Vi fick iallafall se ungefär hela Cádiz, så mycket som vi gick. En väldigt väldigt vacker stad med gränder som labyrinter och sandfärgade katedraler. Vi gick till den lite kända stranden där Halle Barry kliver upp ur vattnet i Die another day, vet ni vilken jag menar? Well, igårkväll kom vi hem lagom till Vickys födelsedagsfest som var världens mysigaste. Vi satt på deras stora terass och åt goda goda goda röror, drack hennes favoritbål och pratade om roliga saker.
Fin kväll, fina vänner. Idag är det måndag, jag klarade min final med bravur och nu väntar allt annat spännande. Men först en liten siesta och sedan besök på playan Mazagon.
Living on the edge
För en timme sedan åt han smörgåsar och kände att något fastnade i halsen. Han blev livrädd och försökte spotta ut brödet, men något satt fortfarande fast i halsen. I panik försökte han dra ut det som fastnat - vilket visade sig vara ett 80 cm långt ljust hårstrå................ Jag ber så hemskt mycket om ursäkt!
Spanien står aldrig stilla
I onsdags efter världens mest underbara dag på stranden gick vi till Mandala. Det är en underbart vacker öppen bar som ligger på höjden utav staden. Den är byggd i vit borstad sten och har utsikt över hela staden och vattnet. Tyvärr stänger den om nån månad. Viktor var på besök från Sverige och vi fick ett par härliga skratt vad gällande Hannas kvicka tankeverksamhet. Alla tyskar runt bordet sas "sugPLOPP" till mig och Lisa - vi undrade om de försökte prata svenska eller vad det var frågan om. Då såg vi Hannas stolta ansikte, hon förklarade att hon lärt alla tyskar vad "en såndär röd grej man gör rent i toaletten med" heter. Aha, sugPROPP då? Hon hade ingen aning om att det hette sugpropp. Sedan skulle hon förklara att hon var sällskapssjuk; "jag har det här... motsats till social fobi"
Efter Mandala sprang vi ner till Merced och mötte hundratals nya Erasmusstudenter, men hängde med våra gamla godingar så att säga. Vi dansade en stund, klockan 03 skulle vi gå till Fama men det var stängt. M, Fåret och nån okänd tjej följde med till vår lägenhet. Vi lärde M att prata svenska, han ville lära sig löjliga meningar som "jag älskar dig och jag vill bli en med dig". Han lärde mig franska och vi berättade crazy stories ända tills vi somnade nångång i gryningen. Två timmar senare ringde klockan och alla såg trötta ut. Vi satte oss i bilen, en person för mycket, vevade ner rutorna, lyssnade på Scatman och gjorde oss redo för fyra timmar spanska. Galenskap galenskap.
Idag är det fredag och finalexam. Vi har pluggat ganska mycket och jag hoppas verkligen det ska gå bra. Ikväll är det fiesta och imorgon drar vi till Cádiz!
20:50 - en middag innan staden börjar leva
Hur som helst, på väg till stranden idag blundade jag en sekund och njöt lite, försökte förstå att vi är här. Jag är så glad över det. På stranden mötte vi upp härliga Norge-Nena och det härliga tysklands-gänget. Sebastian pötte mig i vattnet så att jag 1, fick en kallsup och 2 tappade bikiniöverdelen. Efteråt när jag skulle berätta för de andra trodde Michi att Sebastian hade gett mig kall soppa. Haha, kallsup. Ikväll kanske vi ska ha milkshakespaning, S, M och jag planerar ett milkshakeparty.
Nu står Melody i köket och lagar mat, jag ska hjälpa henne lite. Fredde fixar med datorer som vanligt och våra lovebirds Lisa och Janne står på balkongen och fnittrar som två småtjejer.
Fotbollen i söndags, jag hade en fin utsikt åt vänster som inte kom med på bild.
Del 2, resultatet av den tyska invasionen
Igår var jag, Lisa, Janne, Melody, Michi, Sebastian och några andra friends på fotbollsmatch. Det var faktiskt roligt, Huelvas lag spelade tydligen i division ett förra året (Lisa har berättat det, jag har absolut inte googlat). Huelva Recreativo vann, folk var lite galna. Det var en solig eftermiddag men jag brände inte min vitchokladhud (lite internt kanske). Michi och jag pratade om mat:
Han: Do you like pizza?
Jag: I have never eaten pizza in my whole life
Han: Yeah, sure
Jag: It's true! Ask anyone!
Han: Mm, and I've never eaten bread. Bread is so exotic for me.
Fattar inte riktigt vad som är så spektakulärt med pizza-grejen egentligen. Efter matchen gick vi och åt Tapas igen, hur gott som helst. Vi skrattade och pratade om galenskaper. Underbara människor.
Idag har vi haft världens längsta dag, spanska i åtta timmar ungefär, inklusive exam. Nu ska vi duscha och göra oss iordning för en Tapaskväll med Nena. Det är billigare att äta Tapas än att laga mat!
Scandinavianinvasion, Lisa, Hanna, jag och Nena från Norge
Den tyska invasionen, del 1
Hur som helst, efter Red Lion gick vi till Bogoa och dansade hela natten och förbi gryningen. Limbo och salsa, Sevillana och Flamenco, you name it. Alla var glada och vi hade roligt. Spännande för vissa att vakna morgonen därpå, nämner inga namn (Lisa).
Igår lagade vi lax och stekt potatis, kan ha varit det godaste på länge. Jag har förresten signat ett kontrakt, ingen choklad för min del förrän 1 november. Vet ni hur lång tid det är kvar? Men det känns ganska bra ändå måste jag säga. Igårkväll var Hanna, Melody, Michi och hans bror här och tittade på fotboll. Senare gick vi till Chris och Dominik som hade houseparty, helt loco, det visade sig att de bodde i huset jag och Lisa först tittade på! Vad liten världen är, till och med på ställen man inte känner till.
Vi gick vilse och hamnade här på höjden. Det ser verkligen speciellt ut ovanfrån eftersom alla har takterasser.
All the small things
Jag har brytit lite mot min 5:e regel här i Swedish Guesthouse, jag har gått runt och klagat på att det inte finns några blomsteraffärer här - vi behöver verkligen blommor! Idag efter skolan var jag trött, satt i soffan och orkade inte ens siesta. Då kom Janne hem med färska LILJOR! Hur många slag extra slog mitt hjärta då? Han är verkligen en snäll människa, dock lite bekymrad över att förlora sin manlighet genom att köpa blommor. Dessutom, Lisa och jag skulle nyss äta - då insisterade han på att städa efter oss. All the small things count när man bor tillsammans. Jag är glad att vi fick så bra roomies.
Vi har köpt dukar, brödkorgar och andra saker som gör det lite hemtrevligare idag. FÖRRESTEN, angående skotävlingen! Vi gick till Corte Ingels, tyvärr kostade alla fula skor nästan 200 EUR... haha, men Lisa lovar att köpa billigare fula. Vi har ju en deal liksom. En till nyhet, jag har INTE ätit Oreo's idag. Jag förstår inte hur por ejemplo Janne bara kan ta två och sedan vara nöjd? En gåta.
Jag har glömt visa bilderna på hästarna, speciellt tillägnade till Holly. Jag luktar som en häst, kommer du ihåg? (Klart du gör!)
Tapas, tapas, tapas, havet, hamnen och tapas
Idag har vi pluggat gramatica hur länge som helst. Jag har en ny favoritplats att plugga på, nämligen på vårt tak! Det är jättemysigt, alla i Sverige borde ha tak att hänga på. Världens utsikt dessutom och lite närmre solen.
Vi har nyss varit på en Tapasbar och ätit, ätit, ätit ääätit. Vi är hur mätta som helst, nöjda också. Ensaladillas kan vara det godaste. Jag har ont i magen, men det beror nog på att jag och Lisa har skrattat sönder ikväll. Vi har en förmåga att säga samma saker samtidigt - även de mest oväntade saker! Svårt att översätta till engelska för de andra också.
Janne är rolig, han har en tvillingbror - ruskigt lika. De är födda lite för tidigt, 6 veckor. Janne brukar säga fel när han ska berätta historien: "I may be a bit retarded, it's just because i'm born 6 MONTHS to early"
Det är Freddes tjejs sista kväll här (!!!), vi ska nog fira det på Lancelot, med betoning på fira. vad gör ni hemma?
Magisk Oreokopp
Okej time to cut the crap, jag vet. Igår siestade vi efter skolan med tanke på att NÅGON tenderar att väcka oss på ett eller annat sätt varje morgon... Senare gick Lisa och jag till Hanna på Avenida Fredrik Molina, världens mest färgglada lägenhet. Där åt vi middag och efterrätt ihop, väldigt mysigt. Klockan 22 mötte vi Melody och Janne för att gå och titta på Alejandro och hans kompisar när de spelade fotboll. Det var jätteroligt! Igår var en perfekt dag. Det händer alltid så mycket här! Efter det gick vi in till stan och satte oss på en restaurang medan regnet öste ner. Ja, det regnade faktiskt här igår, väldigt konstigt.
Idag hoppas jag på det gamla vanliga vädret så jag kan siesta på playan. Vad är det frågan om, regn i september?! Hoppas verkligen att det bara är tillfälligt!
Erasmusmänniskor...
... är speciella. Det finns ingen som är ganska average eller the girl next door så att säga. Alla har verkligen åkt hit av en anledning - inte bara för att själva utbytesterminen verkar lockande. Tänk bara vår roomie Fredde, hans flickvän är här nu, men de ska stanna inne hela veckan eftersom alla vet att han träffar andra tjejer. Någon kan ju avslöja honom... Men som vi brukar säga, what happens in Huelva ends up at Facebook...
Hans flickvän är förövrigt lite speciell, läser till psykolog och är lika gammal som mig. Hon tog över lägenheten så fort hon klev in genom dörren. Inget bra första intryck enligt mig, och jag vet att jag riskerar min karma när jag säger det - men så fort jag ser henne känner jag hur mina djävulshorn kliar i pannan och jag blir irriterad.
Imorse vaknade vi av hög hemsk musik och av att hon REDAN TVÄTTAR KLÄDER?!?! Hon kom hit IGÅR? Tog hon med sig skitig tvätt hemifrån då eller? Suck... det känns konstigt när någon gör sig hemmastadd så fort. Dessutom frågade de oss imorse om vi inte kunde städa lite. URSÄKTA MIG?! Lisa, Janne och jag bara tittade på varandra. Det ligger nämligen till såhär; det är VI som handlar, VI som städar, VI som lagar mat och diskar... Ungefär. Vi ber inte varandra städa, vi städar när det behövs - hjälp, jag längtar tills hon åker hem.
Igår tänkte vi stanna hemma och inte göra något. Vi ångrade oss och gick till Lancelot. Det finns nog inte en enda människa som inte röker här, förutom Lisa och jag själv. Spanjorerna är helt galna. 
Vi ska på beachparty om två timmar, kommer sluta med sand i öronen och salt i ansiktet, jättekul! Men jag är lite avundsjuk på X&Y premiären igår, qué pasa?! Vad hände?
En jobbig men rolig vecka
I torsdags var alla studenter (nästan alla) ute på någon pub och åt Huelvas speciella tomatsoppa. Sedan gick vi vidare till tre andra olika pubar och tillslut Bogoa. Lisa var rolig, på varenda pub stack hon in huvudet i DJ båset och sa "Hola. Boom Boom Pow?" Så de spelade bästelåten överallt.
Igår hade vi en lugn dag, siesta i flera timmar efter skolan. Senare gick Lisa, jag, Janne, Fredde, Melody, Vicky och Tim till en bar och åt Tapas, Tortillas de Patatas. De andra drack vino tinto och cervezas medan jag och Lisa höll oss till världens godaste vatten. Vi hade trevligt, som vanligt. Janne är rolig, när vi kom hem i måndags efter fiestan på Merced satte han sig i mitt och Lisas rum och berättade sin livshistoria. PÅ TYSKA. Haha, jag filmade allt och han slutade aldrig prata. Middagen i onsdags var förresten HUR god som helst, seafood Tapas, chocos och Ensaladilla de Andalucia.
Idag är det lördag som sagt, vi ska siesta en sväng. Freddes girlfriend kommer hit idag, stackars henne om hon får veta om hans andra flickvänner. Jag vill gärna berätta, men det är inte riktigt my business. Ikväll ska vi nog åka till Columbus monumenten och ha en lugn skön kväll. Imorgon är det fiesta på la playa för alla Huelvas och Sevillas Erasmus studenter! Det blir nog spännande.
Vad gör ni?
Every minute is an adventure
Igår vad det söndag, en vääldigt lazy sådan. Janne, Fredde, Lisa och jag tog en promenad till en stor park i närheten, där växte det gigantiska kaktusar och fejkade sjöar. När vi kom hem beställde vi faktiskt mat. Alla här är lika förvånade som ni där hemma över att jag aldrig ätit pizza. Jag tycker inte det är så konstigt - det luktar ju som i förvaringsrummet i ishallen. Fredde hade köpt nån sorts vin och vi fick besök av Alejandro. Det är så mycket språk överallt, jag är helt förvirrad! Aldrig svenska ungefär. Vårt besök kom hit efter att han ätit middag, dvs vid klockan 23, åkte hem vid 03.40. Han tyckte att det var tidigt. Det är helt sjukt hur olika livsstilar man har. Jag trivs verkligen bra här. Alla lever på kvällarna och nätterna, sover när det är som varmast. Perfekt.
Imorgon är det en lokal högtid och vi är lediga, det är fest ikväll. Fest varje kväll ungefär. La plaza de Merced, bästa platsen! Jag har skrivit ett par regler här hemma och satt upp på väggen, alla har signat också. Rules of the Swedish Guesthouse, typ att Janne MAX får röka 20 cigaretter per dag (istället för typ 50), Fredde MÅSTE äta tre mål mat om dagen istället för att dricka energydrinks - och snälla ta av er skorna inomhus. Viktigast av allt - no complaining. Killarna trivs jättebra med oss och tycker vi är världens bästa att bo med, ingen krydda! Dessutom är de nöjda med att bo med "the swedish girls" en benämning som jag och Lisa numera går under här nere. Igår när vi åt familjemiddag hade vi en intressant konversation, jag älskar middagarna. Alltid så mycket att prata om. Denna gången handlade det om hur Fredde ska lösa problemet (problemen) med alla sina flickvänner. Jag tyckte han kunde skriva en sång som skulle heta "I've got a girlfriend in every town", då skulle det vara lätt för honom att komma ihåg alla namn. Han tyckte det var en bra idé och fattade inte ironin.
Nu ska jag siesta lite innan vi springer en sväng på stan, ska försöka fixa spanskt nummer för fjärde gången nu! Vi är lediga imorgon, så ikväll hamnar vi på MERCED! <3 Vad gör ni?
Ser ni vad som hänger över min lampa?
Signed, Sealed Delivered!
Vet ni hur äckliga vi var igår? Det spelar ingen roll hur mycket vi duschar, tvättar oss och byter kläder. Luften gör oss skitiga med en gång. Det är som att det sveper en skitig bris genom staden så fort man går ut... Vi längtar nästan tills det blir lite svalare. Hur som helst, vi var alla (jag, Lisa och hyresvärden) väldigt svettiga igår när vi skulle flytta in i lägenheten. Jag hade satt upp allt mitt hår, inklusive mitt signum, luggen, mitt på huvudet ungefär. Som lilla My. Så idag när vi träffade hyresvärden tog hon mig i hand och presenterade sig! HAHA! Lisa och jag skrattade huur mycket som helst. Hon kände inte ens igen mig efter att jag hade duschat och släppt ner håret. Då är man fräsch eller?
Vi har varit en sväng på Corte Ingles, hittat gömda våningsplan och letat efter skrivblock med lines, det finns inte här tydligen. Another thing to add to my list of what's odd in Spain.
Första dagen i skolan är imorgon, idag har vi bara köpt böcker. Det ska bli spännande. Imorgon ska Lisa och jag köpa härliga blommor till lägenheten och antagligen åka till Punta Umbria. Sedan lägger jag ut bilder på hur vi bor!
Hasta Luego kära ni!
Stormen före lugnet
Just nu är Lisa på väg till Corte Ingles. Hon vet inte ens om det är öppet, antaligen inte. Inte ens mataffärer är öppna på söndagar. Vi ska titta på film när hon kommer tillbaks, under siestan. Tro det eller ej, men LISA laddade ner filmer igår, och idag med dessutom. Hon försökte säkert i tre-fyra timmar innan det fungerade och tillslut skrek hon av glädje och vi såg på Yes Man.
Om ungefär en månad blir det lite svalare här. Om man går ut tidigt på morgonen är luften behaglig och man känner söta dofter från alla fina växter. På måndag börjar skolan, jag ser verkligen fram emot det. Jag undrar hur undervisningen på engelska kommer bli, med tanke på spanjorernas minst sagt bristande kunskaper inom det området.
Hur som haver, ikväll checkar vi ut härifrån. Skönt att slippa bo bredvid rakvattenluktande spanjorer som viskar sitt rumsnummer i trappuppgången.
Innan vi skulle sova igår sa jag till lisa "berätta något från Sverige" precis som att det var på 1800 talet och vi just emigrerat hit med ett stort fartyg och resan tog två- tre år. Nu känns det bättre iallafall, jag saknar er hemma! Vad händer? Vad gör ni? Snart är nog Lisas skoomröstning avgjord också...
