Jag är kär i våra minnen

Oväntat nog, skrattade jag så mycket igår att jag ONT i kinderna idag. Vi i torsdagsklubben har jämt kul. Jag älskar torsdagar, bästa dagen i veckan! Emma hade inflyttningsförfest i sitt kollektiv. Där samlades som vanligt massa glada studenter med hål i plånböckerna, glasen och sådär. Efter att Denise och jag hade haft egen fest i köket gick vi allihop raka spåret mot slutdestinationen, club de panko. Varje gång vi går ut så skryter jag en massa, vilket är ganska spännande med tanke på att jag aldrig skryter om något som har med mig själv att göra - utan jag skryter å Lisas vägnar. Hennes fantastiska sifferminne blir som ett esse i rockärmen ungefär;

Jag: Hör på detta då - LISA! Vad har jag för studentinloggningsnummer?
Lisa: S072301 (just like that! VEM om inte någon med sjuk känsla för siffror memorerar någon annans inloggningsnr?!)

En bidragande faktor till mitt kind-ont var när Lisa blev lite irriterad över att en riktigt tråkig person, "oktober 77" inte ville köra dancemania utan att tro att hon ville fråga chans eller nåt;

Lisa: Erkänn att du inte vill dansa för att du har flickvän?
Oktober 77: Mm, och tre barn.

Sedan kallde han sin kompis flintskallig. Han var inte flintskallig. Han hade rakat av sig håret. Varför är det så många som tror att man är flintskallig då? Flintskallig är man när man är gammal och tappar hår. Inte när man rakar av sig det.

De senaste dagarna har jag haft sällskap av en såndär sprängande huvudvärk med tillhörande illamående. Ni vet, sådär så det känns som om hjärnan först expanderar - sen krymper osv. Så nu tänker jag lite på något annat, nämligen en utav världens bästa filmer, kanske till och med världens bästa med tanke på sina 10 oscar, är verkligen Borta med vinden! Jag kan i mycket allvarsam stämma säga att det är SORGLIGT att den BARA är fyra timmar. Jag har sparat massa citat från den filmen i några år med de mest berömda replikerna, vissa är verkligen inte något att hurra för. Den här till exempel;

Prissy: Mammy, here's Miss Scarlet's vittles.
Scarlett: You can take it all back to the kitchen; I won't eat a bite.
Mammy: Yes'm you is, you'r gonna eat every mouthful of this.
Scarlett: No... I'm... NOT.

Vad är grejen här? Okej lite background, Prissy är ju som vi alla vet a-black-talking-woman-from-the-hood-and-housekeeper-pretending-to-be-everyones-mother. Vi VET det, alla förstår det redan vid första anblick. Detta "minnesvärda" citat handlar alltså om att HON tycker att Scarlett ska äta maten men Scarlett vägrar........ okej. Lägg märke till grammatiken, "Yes mam, you IS". Spännande.

Scarlett: I can't think about that right now. If I do, I'll go crazy. I'll think about that tomorrow.

Här däremot tycker jag mig finna en högst minnesvärd, och återkommande, kommentar! När make nummer två dör säger Scarlett "jag kan inte tänka på det nu, jag gör det imorgon istället". Hon har en speciell syn på saker den där kvinnan. Det kanske är så man börjar tänka när alla man känner dör ifrån en.

Rhett Butler: Did you ever think of marrying just for fun?
Scarlett: Marriage, fun? Fiddle-dee-dee. Fun for men you mean.

Det är kul att Scarlett verkligen säger "Fiddle-dee-dee". Det är också kul att hon aldrig har tänkt på sina äktenskap som roliga. Varför? JOOOO hon är ju kär i Ashley Wilkes... Sorglig historia där, ingen hit inför alla hjärtans dag.

Scarlett: Rhett, Rhett... Rhett, if you go, where shall I go? What shall I do?
Rhett Butler: Frankly, my dear, I don't give a damn.

Detta måste vara det mest kända citatet. Ungefär som nobody puts baby in a corner. Jag förstår varför. Det är gött liksom. 

Tänk om jag kunde få arbeta som repliksanalysator! Jag kanske kan göra det nu när jag uppfann ordet, jag tror att det skulle passa mig hur bra som helst.

Vi måste ha ett nördigt fredagsnöje varje vecka på föreläsningarna och inte för att skryta, men gänget borde vara glada att ha med mig att göra som är så kreativ. När man inser att man sitter på en förläsning som har exakt samma innehåll som en tidigare, eller när en föreläsare är så extraordinärt trist och lyckas få alla att tappa intresset har jag alltid massa ideér. Luffarschack funkar alltid, listor av alla slag är också bra. Nytt för den här gången var en slags opinionsundersökning sammanställd i ett stapeldiagram. Undersökningen gällde människor som syns på tv. 63 olika personer slogs om en plats i diagrammet som visade vem vi prisade mest.

Jag kan ju tycka att resultatet blev skit. Till exempel, Lisa listade småbarn (Zac Efron, Ola Svensson, Björn Gustafsson) Justine listade pajasar i stil med Brolle Jr, Karlsson på taket och Mattias i bygglov, medan jag listade rutinerade talangfyllda oldies but goodies (Dempsey, Hopkins, Clooney, Firth, och Luke Perry). Jude Law vann förresten.

Det syns nog inte, men bara så alla vet stavar Emma (som vann med 10-0 i luffarschack) uppgift såhär; upp-gift. Jag tycker det är jättekul.

       / Vi som inte hade nåt bättre för oss.

Min favoritdag på året är julafton. Jag känner mig glad på julafton och de flesta gör sitt bästa för att skapa bra stämning. Dessutom äter alla hur mycket som helst, och alla barn blir tvingade att äta choklad tills de nästan spyr och ber om att få sluta (ungefär sådär går det till i mina familjer). Därför var jag så spänd i tisdagskväll när jag gick och la mig. Jag kunde nästan redan känna doften av julafton! För visst doftar julafton på ett speciellt sätt? Inte som alla andra dagar. Andra dagar brukar lukta, julafton doftar.

Sedan blev det onsdagen den 24/12 och vad händer då? Jo, tre femtedelar av familjen är sjuka. Jag, mamma och en syster. Vad händer sedan? Jo, vi får liksom ställa in julafton lite, ungefär be våra gäster att inte komma. Så där låg vi, nerbäddade i varsin soffa med 39 graders feber hela dagen. Nu ska jag inte klaga för mycket, vi hade ganska mysigt ändå. Dessutom utspelade sig följande; jag låg ensam på undervåningen för att inte smitta övriga som satt på övervåningen, då jag plötsligt ser och hör någon klampa upp på altanen. Denna någon är ingen mindre än en tomte som står och vinkar till mig genom fönsterrutan. Vad gör jag? Jo, vinkar INTE tillbaks, stirrar vettskräm i några sekunder innan jag SPRINGER därifrån ropandes "MAMMA MAMMA TOMTEN ÄR HÄR!" Hela familjen kom ner och hälsade på mannen som uppgav sig vara "inte tomten, Santa Claus".

Där ser man, vissa utav oss är verkligen rädda för tomten... eh.

Igår var jag också sjuk, men jag valde att fira lite ändå med stadens övriga befolkning. Jag trotsade både feber och huvudvärk, det blev en mycket trevlig kväll som jag får sota för idag med sjukdom gånger 2.

Nu ska jag äta fudge och läsa det femte barnet.

Den här veckan har än så länge vart väldigt rolig. I måndags åkte Lisa och jag till Göteborg för att julhandla. Hon gillar att åka tåg och jag gillar att åka buss så jag åkte buss dit medan hon åkte tåg, så träffades vi på centralen. Det kan låta konstigt, men ibland vill vi båda ha våra viljor igenom och då existerar inte ordet kompromiss. Inte för att skryta, men vi träffade Alexander också. Vi hade iallfall väldigt mysigt, och skrattade som vanligt tills käken värker. På designtorget hittade vi kylskåpsmagneter med fina ord som "bajsar med vargar", "alla andra är dumma i huvudet", "helvete" och "mannen som kunde tala med kvinnor." Vi funderade på vem som kunde vara värdig den sista och kom fram till att det måste väl vara Roger isåfall. Sedan fick vi oss en funderare på Indiska där det såldes pepparkaksformar i 5-pack. Märkligt, tänkte vi, med tanke på att i varje 5-pack fanns det tre eller fyra formar. Frågan blir således, har 5pack fått en ny innebörd på senare dar?

Igår var det dags för järngänget (jag Lisa och Olof) att laga mat och ha snyftarkväll i form utav Rent och Titanic. Först tittade vi på Rent och när jag redan hade gråtit i en kvart sa Lisa "när blir det sorgligt då?", varken hon eller Olof rörde en min av Titanic heller. Tråkigt när syftet med kvällen var att de skulle gråta och den enda som grät var jag - som vanligt.

Idag har vi vart på utflykt med mentorsgruppen, en kille i tredje klass var väldigt angelägen att visa mig och Lisa sina alla egenproducerade historier, roligt tänkte jag - tills jag började läsa. Ungefär såhär såg det ut;
 
"Vi älskar att äta godis och pizza mmmm vad gott godis är godis godis godis godis! Men sen sa kungen NU FÅR DET FASIKEN VARA NOG! Och så skrek vi HÅLL KÄFTEN JÄVLA SKITPAPPA HÅLL KÄFTEN. Sen åkte vi rutchkana i 4 timmar och när jag kom ner sa jag FASIKEN VAD JAG ÄR SKIT-NÖDIG!"

Ursäkta? Tyvärr började vi ju skratta så han måste blivit nöjd. Undra vad han ville bearbeta med den texten.