El viernes, vamos a Portugal!

Ja, faktiskt. På fredag morgon åker vi (alla i Swedish Guesthouse utom Fredde. Plus Melody, Alex och Vicky) till Algarve i Portugal, till Armação de Pêra. Hur kul ska inte det bli?!

Igår efter skolan gjorde vi inget. Inget! För andra gången sedan vi kom hit, det kändes konstigt. Vi åt hummusmackor i sängen och tittade på 17 again. För att inte vara ett Zac Efron fan måste jag säga att den är rolig. Idag hade vi Erasmusceremony som var helt onödig, det enda roliga var att Janne blev intervjuad av spansk tv. Efteråt sprang vi runt som yra höns och försökte styra upp våra kurser. Nu tror jag att det fungerar bra. Vi hade spanska ikväll på La Merced - nu planerar vi Portugal - snart ska vi på födelsedagsfest i hamnen!


Milstolpe i Cádiz

Det har inte regnat i Cádiz i september på 20 år. Det har inte regnat i Cádiz i september sedan jag föddes. Sist det regnade i Cádiz i september fanns inte ens jag, hur sjukt är det. Vi var i Cádiz i helgen, det regnade. Det är så loco, hur kunde det vara möjligt?! Vi kom dit mitt på dagen i lördags, trötta och förväntansfulla möttes vi av en öppen himmel och alla våra världshav försökte samsas på Cádiz otroligt vackra gator. Vi skrattade ihjäl oss hela dagen, det blev bara värre och värre. Det började förresten i bilen, Lisa pratade med sin mamma och hade knappt nåt batteri kvar på mobilen, hon sa lättsamt till sin mamma "försvinner jag så dör jag!" , oroa dig inte, ungefär. Jag var trött och tjöt av skratt. Vi parkerade vid Plaza España och mötte Melodys kompis Simone. VI var hungriga som vargar och styrde stegen (ska jag säga vadade?) till tapasbar efter tapasbar - fullt överallt. Vi hittade världens sämsta bar där jag åt världens torraste äckligaste bocadillo con queso, ostsmörgås. Tänk er världens torraste. Gånger en miljon.

Vi hade krångel med att förboka hostel så vi fick springa runt i Cádiz och leta. Fredde vägrade betala för sovplats (?) och bjöd därmed in sig själv till någon belgisk erasmusstudent. Vi skämdes lite å hans vägnar. Melody sov hos Simone medan Lisa, Janne och jag letade vidare. Efter några timmar hittade vi ett bra hostel. Det kan ha varit världens roligaste hostel också, för den delen. Hela situationen var så oplanerad - hur tänkte vi?! Lisa och jag hade packat med det viktigaste, medan Janne inte hade pengar, ingen legitimation - ingenting. Receptionisten trodde nog att vi hade rymt från nån anstalt. Nåväl, vi fick rummet och medan receptionisten (som var exakt som Alejandro, vilket vi fick ungefär 10000 goda skratt åt) fyllde i alla dokument petade Lisa på mig, pekade på en skylt och sa "sådär kan man faktiskt inte säga" Vi tittade på varandra och började skratta. Janne också. Vi skrattade som små tjejer som ska ha redovisning inför klassen och får fnissanfall. Receptionisten tittade urskuldrande på oss, ryckte på axlarna, skrattade nervöst och sa "we used google translate"...... TITTA!

Jag tycker synd om dem... Hur som helst, vi var fortfarande svinhungriga efter den misslyckade måltiden, så vi gick till vad vi trodde var en ganska fin bar. Jag var bara sugen på en enda sak, patatas fritas, och beställde därför en spansk omelett, tortilla. Fick ju världens äckligaste måltid nummer två. Vad är problemet med maten i Cádiz? Det var så äckligt att det inte ens gick att äta upp. Vi skrattade lite åt vår misär och gick vidare. Senare på kvällen satt vi i Simones lägenhet innan vi gick på en erasmusfest. Vad annorlunda alla erasmusstudenter var i Cádiz, jag är glad att jag pluggar här även fast Huelva inte är en lika fin stad. Kvällen avslutades med efterlängtade patatas fritas på en bar bredvid vårt hostel.

Söndagen var fin, underbart väder och inte riktigt lika äcklig mat. Vi fick iallafall se ungefär hela Cádiz, så mycket som vi gick. En väldigt väldigt vacker stad med gränder som labyrinter och sandfärgade katedraler. Vi gick till den lite kända stranden där Halle Barry kliver upp ur vattnet i Die another day, vet ni vilken jag menar? Well, igårkväll kom vi hem lagom till Vickys födelsedagsfest som var världens mysigaste. Vi satt på deras stora terass och åt goda goda goda röror, drack hennes favoritbål och pratade om roliga saker.

Fin kväll, fina vänner. Idag är det måndag, jag klarade min final med bravur och nu väntar allt annat spännande. Men först en liten siesta och sedan besök på playan Mazagon.


Living on the edge

Det är inte alltid frid och fröjd här i Swedish Guesthouse, Janne berättade just om sin nära-döden-upplevelse:

För en timme sedan åt han smörgåsar och kände att något fastnade i halsen. Han blev livrädd och försökte spotta ut brödet, men något satt fortfarande fast i halsen. I panik försökte han dra ut det som fastnat - vilket visade sig vara ett 80 cm långt ljust hårstrå................ Jag ber så hemskt mycket om ursäkt!

Spanien står aldrig stilla

Allt händer på en och samma gång här. Igår blev det lite mycket, så jag ringde mi querida hermana en Suecia, Nicky. Det var skönt att prata lite. Jag berättade för henne att vi inte direkt har stannat hemma en enda dag för att ta det lugnt sedan vi kom hit. Det händer alltid något och allt är jättekul! Men ibland blir det lite mycket. Ett exempel på att det blir för mycket; igår var vi helt slut efter skolan, klockan 15.00 tog Lisa, jag och Fredde siesta. Klockan 17.00 gick Lisa och jag upp igen för att plugga - Fredde sov. Klockan 20.00 gick jag och Lisa till Plaza de las Monjas för att ta en drink och äta middag med vår spanskagrupp - Fredde sov när vi gick. Klockan 23.00 somnade jag nästan stående - Fredde sov fortfarande. Imorse vaknade jag klockan 09.00 - gick till köket och kokade ägg. Klockan 09.30 kom Fredde ner med rosiga kinder som världens barn. Då hade han sovit i mer än 18 timmar. Det ni! Hårda livet här i Spanien.

I onsdags efter världens mest underbara dag på stranden gick vi till Mandala. Det är en underbart vacker öppen bar som ligger på höjden utav staden. Den är byggd i vit borstad sten och har utsikt över hela staden och vattnet. Tyvärr stänger den om nån månad. Viktor var på besök från Sverige och vi fick ett par härliga skratt vad gällande Hannas kvicka tankeverksamhet. Alla tyskar runt bordet sas  "sugPLOPP" till mig och Lisa - vi undrade om de försökte prata svenska eller vad det var frågan om. Då såg vi Hannas stolta ansikte, hon förklarade att hon lärt alla tyskar vad "en såndär röd grej man gör rent i toaletten med" heter. Aha, sugPROPP då? Hon hade ingen aning om att det hette sugpropp. Sedan skulle hon förklara att hon var sällskapssjuk; "jag har det här... motsats till social fobi"

Efter Mandala sprang vi ner till Merced och mötte hundratals nya Erasmusstudenter, men hängde med våra gamla godingar så att säga. Vi dansade en stund, klockan 03 skulle vi gå till Fama men det var stängt. M, Fåret och nån okänd tjej följde med till vår lägenhet. Vi lärde M att prata svenska, han ville lära sig löjliga meningar som "jag älskar dig och jag vill bli en med dig". Han lärde mig franska och vi berättade crazy stories ända tills vi somnade nångång i gryningen. Två timmar senare ringde klockan och alla såg trötta ut. Vi satte oss i bilen, en person för mycket, vevade ner rutorna, lyssnade på Scatman och gjorde oss redo för fyra timmar spanska. Galenskap galenskap.

Idag är det fredag och finalexam. Vi har pluggat ganska mycket och jag hoppas verkligen det ska gå bra. Ikväll är det fiesta och imorgon drar vi till Cádiz!

20:50 - en middag innan staden börjar leva

Jag känner mig lite stressad. Eller lite och lite, upp över öronen. På tal om öron är mina fulla av sand efter sex timmar på stranden. Vi har vår finalexam på fredag, jag hoppas det ska gå bra. Vi har haft tre andra exams och jag har klarat alla. Det vore ju en väldans otur att faila kursen på grund av sista examen. Igår hade vi vår sista kvällsklass och vi gick till museet i Huelva, det kändes ungefär som att ta världens största sömntablett och stämpla ut. Hur som haver, klockan 22 gick vi tillbaks till campuset (åkte bil faktiskt, Freddes pappa köpte ju en till honom) och tittade på våra vänner som spelade fotboll. Idag efter skolan åkte vi till stranden direkt. Jag har varit helt slut i en vecka nu och vet inte riktigt varför, det låter antagligen som att jag aldrig sover - men det gör jag faktiskt ibland... Jag tror att den här intensivkursen har varit lite för intensiv. Det man vanligtvis lär sig på ett ÅR har vi gått igenom på FYRA veckor.

Hur som helst, på väg till stranden idag blundade jag en sekund och njöt lite, försökte förstå att vi är här. Jag är så glad över det. På stranden mötte vi upp härliga Norge-Nena och det härliga tysklands-gänget. Sebastian pötte mig i vattnet så att jag 1, fick en kallsup och 2 tappade bikiniöverdelen. Efteråt när jag skulle berätta för de andra trodde Michi att Sebastian hade gett mig kall soppa. Haha, kallsup. Ikväll kanske vi ska ha milkshakespaning, S, M och jag planerar ett milkshakeparty.

Nu står Melody i köket och lagar mat, jag ska hjälpa henne lite. Fredde fixar med datorer som vanligt och våra lovebirds Lisa och Janne står på balkongen och fnittrar som två småtjejer.





Fotbollen i söndags, jag hade en fin utsikt åt vänster som inte kom med på bild.


Del 2, resultatet av den tyska invasionen

Nu har vi (tror jag) fått klarhet i vilka kurser vi ska läsa. Förutom spanskan och två kurser i engelska ska vi tro det eller ej läsa tyska. Vi har lite lättvindigt skojat om det i någon vecka, men igår efter att ha umgåtts med en härlig go kvintett tyskar som inte alltid är så bra på att prata engelska, insåg vi att vi får mötas på halva vägen. En väldigt fin blandning av spanska, tyska och engelska. 

Igår var jag, Lisa, Janne, Melody, Michi, Sebastian och några andra friends på fotbollsmatch. Det var faktiskt roligt, Huelvas lag spelade tydligen i division ett förra året (Lisa har berättat det, jag har absolut inte googlat). Huelva Recreativo vann, folk var lite galna. Det var en solig eftermiddag men jag brände inte min vitchokladhud (lite internt kanske). Michi och jag pratade om mat:

Han: Do you like pizza?
Jag: I have never eaten pizza in my whole life
Han: Yeah, sure
Jag: It's true! Ask anyone!
Han: Mm, and I've never eaten bread. Bread is so exotic for me.

Fattar inte riktigt vad som är så spektakulärt med pizza-grejen egentligen. Efter matchen gick vi och åt Tapas igen, hur gott som helst. Vi skrattade och pratade om galenskaper. Underbara människor.

Idag har vi haft världens längsta dag, spanska i åtta timmar ungefär, inklusive exam. Nu ska vi duscha och göra oss iordning för en Tapaskväll med Nena. Det är billigare att äta Tapas än att laga mat!


Scandinavianinvasion, Lisa, Hanna, jag och Nena från Norge


Den tyska invasionen, del 1

Har jag ens berättat att 95% av alla Erasmusstudenter är tyskar? Tyska är som bekant inte direkt världens vackraste språk. Som tur är, är de flesta artiga och pratar engelska största delen av tiden. I fredags var det världens fiesta i en söt del av staden, en tysk (nähe?!) tjej fyllde år - femtio studenter fyllde hennes lägenhet. Det var en galen kväll, vi gick till en bar som heter Red Lion, där snackade jag spanska vilket visade sig gå riktigt bra. FÖRRESTEN, vi tog taxi till födelsedagsfesten, då satt jag fram och försökte föra en konversation med taxichauffören. Eller rättare sagt, han försökte prata med mig. Ganska påflugen, vilket jag om inte annat fick erfara när jag skulle hoppa ut ur taxin. Då sträcker han sig fram, fort och smidigt för att vara en tjock gubbe, och försöker PUSSA mig på munnen! Kvällens chock, tur att jag var snabb som en vessla därifrån.

Hur som helst, efter Red Lion gick vi till Bogoa och dansade hela natten och förbi gryningen. Limbo och salsa, Sevillana och Flamenco, you name it. Alla var glada och vi hade roligt. Spännande för vissa att vakna morgonen därpå, nämner inga namn (Lisa).

Igår lagade vi lax och stekt potatis, kan ha varit det godaste på länge. Jag har förresten signat ett kontrakt, ingen choklad för min del förrän 1 november. Vet ni hur lång tid det är kvar? Men det känns ganska bra ändå måste jag säga. Igårkväll var Hanna, Melody, Michi och hans bror här och tittade på fotboll. Senare gick vi till Chris och Dominik som hade houseparty, helt loco, det visade sig att de bodde i huset jag och Lisa först tittade på! Vad liten världen är, till och med på ställen man inte känner till.



Vi gick vilse och hamnade här på höjden. Det ser verkligen speciellt ut ovanfrån eftersom alla har takterasser.


All the small things

Jag har brytit lite mot min 5:e regel här i Swedish Guesthouse, jag har gått runt och klagat på att det inte finns några blomsteraffärer här - vi behöver verkligen blommor! Idag efter skolan var jag trött, satt i soffan och orkade inte ens siesta. Då kom Janne hem med färska LILJOR! Hur många slag extra slog mitt hjärta då? Han är verkligen en snäll människa, dock lite bekymrad över att förlora sin manlighet genom att köpa blommor. Dessutom, Lisa och jag skulle nyss äta - då insisterade han på att städa efter oss. All the small things count när man bor tillsammans. Jag är glad att vi fick så bra roomies.

Vi har köpt dukar, brödkorgar och andra saker som gör det lite hemtrevligare idag. FÖRRESTEN, angående skotävlingen! Vi gick till Corte Ingels, tyvärr kostade alla fula skor nästan 200 EUR... haha, men Lisa lovar att köpa billigare fula. Vi har ju en deal liksom. En till nyhet, jag har INTE ätit Oreo's idag. Jag förstår inte hur por ejemplo Janne bara kan ta två och sedan vara nöjd? En gåta.

Jag har glömt visa bilderna på hästarna, speciellt tillägnade till Holly. Jag luktar som en häst, kommer du ihåg? (Klart du gör!)


Tapas, tapas, tapas, havet, hamnen och tapas

I förrgår åt Alejandro och Melody middag här i Swedish Guesthouse. Vi hade trevligt, efteråt körde Alejandro runt oss överallt, till hamnen för att titta på häftiga båtar, till Columbus monumentet och till världens häftigaste bro mitt i havet, den är hur lång som helst. Världens Titanic-feeling när man står vid slutet av den.

Idag har vi pluggat gramatica hur länge som helst. Jag har en ny favoritplats att plugga på, nämligen på vårt tak! Det är jättemysigt, alla i Sverige borde ha tak att hänga på. Världens utsikt dessutom och lite närmre solen.

Vi har nyss varit på en Tapasbar och ätit, ätit, ätit ääätit. Vi är hur mätta som helst, nöjda också. Ensaladillas kan vara det godaste. Jag har ont i magen, men det beror nog på att jag och Lisa har skrattat sönder ikväll. Vi har en förmåga att säga samma saker samtidigt - även de mest oväntade saker! Svårt att översätta till engelska för de andra också.

Janne är rolig, han har en tvillingbror -  ruskigt lika. De är födda lite för tidigt, 6 veckor. Janne brukar säga fel när han ska berätta historien: "I may be a bit retarded, it's just because i'm born 6 MONTHS to early"

Det är Freddes tjejs sista kväll här (!!!), vi ska nog fira det på Lancelot, med betoning på fira. vad gör ni hemma?


Magisk Oreokopp

Idag tänker jag inte äta Oreos. Det är ett löfte. I förrgår åt jag inte heller några (beror i ärlighetens namn på att vi inte hade några hemma, det var söndag och allt var stängt). Däremot, förra veckan var vi på Jamón och handlade, där såg jag till min förtjusning att man fick en Oreokopp på köpet när man köpte Oreos. Jag var så förväntansfull eftersom det stod på muggen att den var magisk. Men vadå magisk? Det händer absolut ingenting när jag använder den......................... TILLS i förrgår! Lisa och jag var på väg hem från Punta Umbría, satt och tittade ut genom fönstret i bussen. Vet ni var jag, med handen på hjärtat och 100% sanning, såg? En enhörning. Det var så sjukt. Lisa säger att hon bara såg en stor vit häst... (mmm antagligen en "häst" som är kritvit, tre meter hög, har lila ögon och horn i pannan..) Janne tror mig här hemma, och han kom med den briljanta förklaringen att enhörningen och min Oreokopp kan ha någon connection! Det förklarar varför Lisa bara såg en vanlig häst, hon har inte köpt någon kopp.

Okej time to cut the crap, jag vet. Igår siestade vi efter skolan med tanke på att NÅGON tenderar att väcka oss på ett eller annat sätt varje morgon... Senare gick Lisa och jag till Hanna på Avenida Fredrik Molina, världens mest färgglada lägenhet. Där åt vi middag och efterrätt ihop, väldigt mysigt. Klockan 22 mötte vi Melody och Janne för att gå och titta på Alejandro och hans kompisar när de spelade fotboll. Det var jätteroligt! Igår var en perfekt dag. Det händer alltid så mycket här! Efter det gick vi in till stan och satte oss på en restaurang medan regnet öste ner. Ja, det regnade faktiskt här igår, väldigt konstigt.

Idag hoppas jag på det gamla vanliga vädret så jag kan siesta på playan. Vad är det frågan om, regn i september?! Hoppas verkligen att det bara är tillfälligt!

Erasmusmänniskor...

... är speciella. Det finns ingen som är ganska average eller the girl next door så att säga. Alla har verkligen åkt hit av en anledning - inte bara för att själva utbytesterminen verkar lockande. Tänk bara vår roomie Fredde, hans flickvän är här nu, men de ska stanna inne hela veckan eftersom alla vet att han träffar andra tjejer. Någon kan ju avslöja honom... Men som vi brukar säga, what happens in Huelva ends up at Facebook...

Hans flickvän är förövrigt lite speciell, läser till psykolog och är lika gammal som mig. Hon tog över lägenheten så fort hon klev in genom dörren. Inget bra första intryck enligt mig, och jag vet att jag riskerar min karma när jag säger det - men så fort jag ser henne känner jag hur mina djävulshorn kliar i pannan och jag blir irriterad.

Imorse vaknade vi av hög hemsk musik och av att hon REDAN TVÄTTAR KLÄDER?!?! Hon kom hit IGÅR? Tog hon med sig skitig tvätt hemifrån då eller? Suck... det känns konstigt när någon gör sig hemmastadd så fort. Dessutom frågade de oss imorse om vi inte kunde städa lite. URSÄKTA MIG?! Lisa, Janne och jag bara tittade på varandra. Det ligger nämligen till såhär; det är VI som handlar, VI som städar, VI som lagar mat och diskar... Ungefär. Vi ber inte varandra städa, vi städar när det behövs - hjälp, jag längtar tills hon åker hem.

Igår tänkte vi stanna hemma och inte göra något. Vi ångrade oss och gick till Lancelot. Det finns nog inte en enda människa som inte röker här, förutom Lisa och jag själv. Spanjorerna är helt galna.





Vi ska på beachparty om två timmar, kommer sluta med sand i öronen och salt i ansiktet, jättekul! Men jag är lite avundsjuk på X&Y premiären igår, qué pasa?! Vad hände?


En jobbig men rolig vecka

Lördag - äntligen. Här spelar det knappt någon roll vad det är för dag, varje dag är lite som en överraskning.

I torsdags var alla studenter (nästan alla) ute på någon pub och åt Huelvas speciella tomatsoppa. Sedan gick vi vidare till tre andra olika pubar och tillslut Bogoa. Lisa var rolig, på varenda pub stack hon in huvudet i DJ båset och sa "Hola. Boom Boom Pow?" Så de spelade bästelåten överallt.

Igår hade vi en lugn dag, siesta i flera timmar efter skolan. Senare gick Lisa, jag, Janne, Fredde, Melody, Vicky och Tim till en bar och åt Tapas, Tortillas de Patatas. De andra drack vino tinto och cervezas medan jag och Lisa höll oss till världens godaste vatten. Vi hade trevligt, som vanligt. Janne är rolig, när vi kom hem i måndags efter fiestan på Merced satte han sig i mitt och Lisas rum och berättade sin livshistoria. PÅ TYSKA. Haha, jag filmade allt och han slutade aldrig prata. Middagen i onsdags var förresten HUR god som helst, seafood Tapas, chocos och Ensaladilla de Andalucia.

Idag är det lördag som sagt, vi ska siesta en sväng. Freddes girlfriend kommer hit idag, stackars henne om hon får veta om hans andra flickvänner. Jag vill gärna berätta, men det är inte riktigt my business. Ikväll ska vi nog åka till Columbus monumenten och ha en lugn skön kväll. Imorgon är det fiesta på la playa för alla Huelvas och Sevillas Erasmus studenter! Det blir nog spännande.

Vad gör ni?

Every minute is an adventure

Nu sitter jag i soffan med oreos doppade i vit choklad. Janne ligger i soffan mitt emot och sover. Vi lyssnar på Heartbeats och försöker förstå att vi verkligen är här. Det är svårt att förstå. Jag är så himla glad att jag tog chansen och åkte!

Igår vad det söndag, en vääldigt lazy sådan. Janne, Fredde, Lisa och jag tog en promenad till en stor park i närheten, där växte det gigantiska kaktusar och fejkade sjöar. När vi kom hem beställde vi faktiskt mat. Alla här är lika förvånade som ni där hemma över att jag aldrig ätit pizza. Jag tycker inte det är så konstigt - det luktar ju som i förvaringsrummet i ishallen. Fredde hade köpt nån sorts vin och vi fick besök av Alejandro. Det är så mycket språk överallt, jag är helt förvirrad! Aldrig svenska ungefär. Vårt besök kom hit efter att han ätit middag, dvs vid klockan 23, åkte hem vid 03.40. Han tyckte att det var tidigt. Det är helt sjukt hur olika livsstilar man har. Jag trivs verkligen bra här. Alla lever på kvällarna och nätterna, sover när det är som varmast. Perfekt.

Imorgon är det en lokal högtid och vi är lediga, det är fest ikväll. Fest varje kväll ungefär. La plaza de Merced, bästa platsen! Jag har skrivit ett par regler här hemma och satt upp på väggen, alla har signat också. Rules of the Swedish Guesthouse, typ att Janne MAX får röka 20 cigaretter per dag (istället för typ 50), Fredde MÅSTE äta tre mål mat om dagen istället för att dricka energydrinks - och snälla ta av er skorna inomhus. Viktigast av allt - no complaining. Killarna trivs jättebra med oss och tycker vi är världens bästa att bo med, ingen krydda! Dessutom är de nöjda med att bo med "the swedish girls" en benämning som jag och Lisa numera går under här nere. Igår när vi åt familjemiddag hade vi en intressant konversation, jag älskar middagarna. Alltid så mycket att prata om. Denna gången handlade det om hur Fredde ska lösa problemet (problemen) med alla sina flickvänner. Jag tyckte han kunde skriva en sång som skulle heta "I've got a girlfriend in every town", då skulle det vara lätt för honom att komma ihåg alla namn. Han tyckte det var en bra idé och fattade inte ironin.

Nu ska jag siesta lite innan vi springer en sväng på stan, ska försöka fixa spanskt nummer för fjärde gången nu! Vi är lediga imorgon, så ikväll hamnar vi på MERCED! <3 Vad gör ni?


Ser ni vad som hänger över min lampa?


RSS 2.0